Den långa vandringen del III

En ny morgon har kommit. Molnen ligger lågt så de är under oss. Ut, duscha i vattenfallet, frukost, tandborstning, toapapper i näven och leta upp ett lämpligt stenröse för toalettbesök , packa ihop tält och ryggsäckar, min väger mindre än tidigare *tittar lite konstigt på Golfcoachen* kängor på och så var vi redo.

Det är nu den stora prövningen kommer, sakta sakta, i zig-zag-spår tar vi höjdmeter för höjdmeter. Det går inte fort, men det går långsamt. 200 golfcoach-steg och sen 2 min vila osv osv osv. Sten stenigare stenigast, det är så "vägen" ser ut.

Tills slut, till slut är vi på kammen av Helgas och vägen för vår toppbestigning kan börja. Går förvånansvärt bra upp måste jag säga, men kanske inte så fort som mitt resesällskap kunnat önska, men terrängen är inte den lättaste. Över stora stenbumlingar, genom snö, rundar mindre stenrösen osv.

Sen händer det som inte får hända!! på 1650 m.ö.h knorrar magen till och jag får akut magknip och måste ha en toalett NU.  Golfcoachen sparkar ner mig i en bergsskreva vääääldigt nära kanten och sticker till mig toarullen. Nu är det inte tid för att vara finkänslig, ner med byxorna, ner med rumpan i en skreva å töm. Måste säga det är den bästa toautsikten jag någonsin haft!! Sen besteg vi toppen utan fler missöden. Jag ringde min bror och far där uppifrån och de undrade om jag var helt riktig *S* eller som min bror uttryckte sig "var i helvet är du" *S* Lunch och vila toppen och sen började nedfärden.

Allt jag har att säga om nedfärden är att den var stenig och den tog tid, på tok för lång tid för vi kom inte till den sjön som hade önskats innan det blev dags för nattläger.  Vi hamnade åter igen på den myggigaste platsen vi kunde hitta, mellan två mindre sjöar - men det uppvägdes av den öringen Coachen fångade med sitt teleskopspö.

Dagen där på packade vi ihop oss i vanlig ordning för att vandra tillbaka mot bilen, ca 3-4 timmar bort (blir så enahanda för er att läsa om varje steg vi tar då det inte blir så mkt action så här på fjället). När vi var ca 2.5 km från målet ser vi våffelstugan har öppet så där gör vi oss en liten glasspaus och jag kliver ur kängorna och sätter på mig sandalerna på mina ömma fötter.

Vi är i mål nu, tillbaka till bilen. JÖSSES!! JAG HAR KLARAT AV DET. Är så otroligt stolt över mig själv.

In i bilen med packning och oss för färd mot närmsta större samhälle och lite mat i magen.


Sen hemresan är en annan story, får se om jag delar med mig av den med, men avslutningen på denna vandring blev inte vad jag trott *S* ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0