Inbiten..

dansare som jag är, sprang jag på denna artikel om dans med tillhörande förklaringar. Klart läsvärd läsning *S*

Jag har kopierat texten från www.dansmaffian.se

Styrdans - en vetenskaplig handledning

 

INLEDNING

Socialvetenskapen har länge studerat utelivets former och uttryckssätt. Turen har nu kommit till bugg och foxtrot för att på ett populärvetenskapligt seriöst sätt förklara styrdansens kännetecken och funktion för ännu oinvigda (de som inte är medvetna om styrdansens fördelar jämfört med andra former av uteliv och ragg). Det är ett flertal fakta som i förebyggande syfte behöver läggas fram i avslöjande lysrörsljus för att undvika felaktiga uppfattningar, otrevliga upplevelser och obesvarade saml..  samtal.

 

Vi skall alltså i denna artikel röra oss inom styrdansens innersta armar för att klä av de vanligaste hindren och tillsammans inta följande frågeställningar inför oinvigda och oförstående beskådare:

 

- Skillnaden mellan Foxtrot och Tryckare

- Skillnaden mellan Kultur och Kul Tur

- Skillnaden mellan Publik och Pub-Lik

- Skillnaden mellan Dansband...

- Det verkliga sambandet mellan Kvalitet och Entréavgift

- Det vaga sambandet mellan Dirty Dancing I och II (vi får av utrymmesskäl tyvärr vänta med svaret, men det är väl värt att fundera på)

  

FOXTROT OCH TRYCKARE

Foxtroten, jovisst kan den vid en första anblick vara förvillande lik Tryckaren. Här är det viktigt att den oinvigde inte enbart studerar ett enskilt danspar utan minst tittar på en grupp som har sex. Annars är det risk att ribban blir för låg vid en närmare granskning från handledaren och neråt. Det finns även en överhängande risk att de olika stilarna inte kan representera något normalt beteende.

 

Till skillnad från Tryckaren så ser den uppmärksamme snart att den genomsnittliga Foxxen är mer multidisciplinär, det vill säga att den innehåller mycket mer knö och i vissa fall även en hel del gnuss. Detta torde vara uppenbart och vi behöver säkerligen inte förklara dessa begrepp mer intimt än så. En annan stor skillnad med Foxxen är att alla par på golvet kommer samtidigt. Det sker simultant med att paren sakta vrider sig runt. Dock finns det kända varianter där mannen bara blundar och kliver på.

 

I Tryckaren är det sällan någon större ordning och samupplevelse på det sättet. För mannen går det åt alla håll medan han gärna vaggar ganska envist och enahanda. Detta innebär att den stackars kvinnan måste hålla i sig hårt för att inte tappa vare sig handväskan eller ciggaretten (vilket är typiska inslag av perifer kringutrustning i Tryckaren). Det är vanligt att detta åksjuka kramande missuppfattas av mannen som då blir till sig och ökar vaggandet. När sedan flera eldhärdar fått fäste i lokalen är det lämpligt att känna till ordningen Rädda-Larma-Släck och var nödutgångarna finns.

  

BUGG OCH KULTUR

När det är dags att bugga säger inte orkestern till. Den oinvigde måste självmant gissa att det blir bugg när orkestern meddelar att "de höjer tempot". Det betyder inte att man skall dra i sig fler glas per minut vid baren, utan det betyder att musiken kommer att passa till just bugg.

 

Efter ett tag märker även den oinvigde att de flesta orkestrar kör två lugna och två snabbare låtar. Den oinvigde bör här med fördel försöka variera sitt eviga vaggande efter den uppenbara förändringen i takt. Detta för att så lite som möjligt störa oss andra och helst inte märkas alls. Dra gärna in armbågarna och försvinn i mängden.

 

Under just buggdans det viktigt att den oinvigde koncentrerar sig på sin omgivning för att på bästa sätt försöka navigera mellan de som har roligt. Det är lämpligt att ha samma fokus på fria urymmen som det är på att hitta en lucka i kön in till bardisken. Dock med skillnaden att någon beställning inte behöver ske när du väl kommit fram. Det är din partner du har mitt emot dig, inte bartendern. De som är runtomkring försöker heller inte att beställa något före dig utom möjligen din taxi, och om någon ofta pekar åt ditt håll under buggdansen så det sannolikt bara för att vakten skall veta var du befinner dig.

 

Buggen är en viktig beståndsdel av styrdansens kultur. För att anamma den absoluta glädjen i buggen, rekommenderas att den oinvigde faktiskt gör en kul tur ibland och inte enbart drar omkring med människor på golvet. Detta uppnås bäst och snabbast genom att den oinvigde går en buggkurs och lär sig några genomförbara turer. Om den oinvigdes okunniga bekantskapskrets då räds eller retas, är det lämpligt att påpeka att danskulturen är betydligt hälsosammare än krogkulturen som mest går ut på att sitta och mögla bland jästa drycker.

 

I något fall kan det förstås uppkomma "dansrörelser" på discogolvet även på krogen. Detta kan de facto bränna lika mycket kalorier som en rejäl bugg. Särskilt i de fall man med händer, tänder, ben och fötter försöker ta sig ifrån det penselrenoverade åbäke man råkade ut för i kvällens enda och plötsliga Tryckare.

  

PUBLIKEN

Publiken på ett reguljärt dansställe skiljer sig markant från pub-liken på krogen. För att smälta in bra i danspubliken bör den oinvigde undvika att hänga med huvudet långt över bordet, inte prata politik, dra ner på sportkommentarerna och sluta fråga efter darttavlan.

 

Om den oinvigde vill imponera på danspubliken är det ett hett tips att läsa in sig på ställets dansprogram, det vill säga vilka orkestrar som kommer spela på olika datum. Detta gör med stor sannolikhet att du kan öppna vettiga konversationer med vilken upphöjd dansare som helst. På så sätt döljer du effektivt att du är oinvigd ända tills du börjar vagga till musiken.

 

Ett annat fenomen som kan vara mycket förvirrande för den oinvigde är att danspubliken hela tiden verkar skifta i färg under kvällens gång. Detta grundar sig på att folk blir svettiga och därför smyger iväg för att diskret byta tröja med jämna mellanrum. Bytet beror alltså inte på att de dräller öl och vin på sig som du är van att göra.

  

DANSBANDEN

Enligt djupgående analyser finns det inga dåliga dansband. Däremot finns det obegåvade låtskrivare, taktspridda trummisar, stylister med övertalningsförmåga samt en hård och kall värld. Enbart därför kan det i början kännas lite obekvämt och banalt för den oinvigde att närma sig dansbandssfären.

 

Sådana känslor kan endast bearbetas genom exponering. Efter en helkväll med Bert-Idoffs kommer möjligen din musikaliska stolthet att vara helt under isen i någon vecka, men nästa dansband du vågar dig ut på kommer att låta som rena rockkonserten. Om du vet med dig att du har svårt med detta, rekommenderas en intensivbehandling under fyra timmar med tvångsdans till Jormas One Man Band. Efter det kommer du njuta av vilken orkester som helst. Samt uppskatta det lugnande surret från kylskåpet hemmavid.

 

Det är i detta sammanhang viktigt att känna till skillnaderna mellan de olika dansbanden och de termer som danspubliken använder för att känneteckna dessa. Här följer några typiska uttryck och deras interna betydelse:

 

Bra repertoar! = Det finns en del sköningar att dansa med ikväll

Alltid lika bra! = Alla jag vill gnussa med brukar komma när de spelar

Kanonkväll, bästa sen jag vet inte när! = Jag fick telefonnumret, har inte hänt på länge

Förvånansvärt bra! = Det var gratis inträde

De är i rktigt bra form = Jag är kär i basisten

Inte riktigt i form = Vokalisten flirtar hela tiden och ställer sig i vägen för basisten

Dåligt framförande = Basisten bara flinar och ingenting romantiskt händer

  

KVALITET OCH ENTREAVGIFT

Det är inte ovanligt att den oinvigde reagerar kraftfullt första gången denne ombeds betala en ansenlig summa i entreavgift till dansen. Det är här viktigt att den oinvigde känner till värdet av entréavgiften i form av kvalitet på den utekväll han/hon står inför (eller snarare utanför tills entrén är erlagd).

 

För att klargöra de värdeskapande kvalitéerna som ingår i entréavgiften, ges nedan en kostnadsfördelning per dansartyp (dansare/närvarande med olika syften):

 

Entrén ligger i snitt på ca 130 kr vid tidpunkten för denna sammanställning.

 

Den utesugne,

100 kr: Möjlighet att få dansa och komma bort

30 kr: Möjlighet att få chansa och komma till

 

Den kelsjuke,

100 kr: Möjlighet till fullkontaktsfoxtrot

30 kr: Möjlighet att få hållas

 

Den tävlingsinriktade,

100 kr: Möjlighet till att få låtsas vinna

30 kr: Golvhyra med självklar utrymmesgaranti

 

Den långväga,

100 kr: Att få komma ur bilen

30 kr: Att få med sig medåkarna innan extralåtarna

 

Den ordinarie svensken,

100 kr: Möjlighet till att få se andra göra bort sig

30 kr: Kaffe och bulle

  

RESULTATSAMMANFATTNING

Denna studie har gjorts helt opersonligt och med ett sunt avstånd till de oinvigdas konstiga uppfattningar. Därför kan vi stolt avsluta denna tes med följande konstateranden:

 

- De oinvigda är också benägna att betala för kroppskontakt

- Foxtrot handlar om vett och respekt, så lite som möjligt är att föredra

- Bugg handlar om att ta sig till foxtroten på ett roligt sätt

- Det går inte att nå Bert-Idoffs på mobilen

- Jorma har taktiskt konverterat till akustiskt, vilket aldrig får kritiseras

- De flesta uppskattar inte att man intervjuar dem på toaletten


Jag dansar alltid nykter, gör du ? ;)


Kommentarer
Postat av: Malla

Vill bara önska dig en trevlig helg!!



Tack för dina kommentarer..



Pok



Mallafattarattduintehardetsålättbralla

2008-08-15 @ 18:26:20
URL: http://desperatenotwives.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0