Folk äldre än 30 borde vara döda...
Är det sant, eller är det sant. Många tänkvärda påståenden tycker jag.
Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på
40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt.
Våra sängar var målade med blybaserad färg. Vi hade inga barnsäkra
medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss
hjälm.
Vi drack vatten från trädgårdsslangen. Vi åt bröd med
smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi
alltid var ute och lekte. Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur
samma flaska, utan att någon dog av det.
Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker och körde
i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade
glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att
lösa problemet.
Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem
först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela
dagen - ingen mobiltelefon.
Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga
TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller
chatrooms på Internet.
Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!
Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut
tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor. Inga
andra kunde få skulden - bara vi själva.
Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det. Vi hittade
på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för
alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in
och blandade oss i samtalet.
Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt
gå om ett år.
Vi fick äta jordnötter. Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i
bilen. Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel.
Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag.
Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa
problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en
explosion av nya idéer.
Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och
ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.
Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på
40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt.
Våra sängar var målade med blybaserad färg. Vi hade inga barnsäkra
medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss
hjälm.
Vi drack vatten från trädgårdsslangen. Vi åt bröd med
smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi
alltid var ute och lekte. Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur
samma flaska, utan att någon dog av det.
Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker och körde
i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade
glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att
lösa problemet.
Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem
först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela
dagen - ingen mobiltelefon.
Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga
TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller
chatrooms på Internet.
Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!
Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut
tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor. Inga
andra kunde få skulden - bara vi själva.
Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det. Vi hittade
på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för
alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in
och blandade oss i samtalet.
Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt
gå om ett år.
Vi fick äta jordnötter. Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i
bilen. Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel.
Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag.
Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa
problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en
explosion av nya idéer.
Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och
ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.
Kommentarer
Postat av: Kotte
Undrar hur våra barn kommer må när de kommer upp i våran ålder. Kan det vara bra att ta bort allt...
Postat av: Hanna
Trots att jag inte är mer än 22 känner även jag igen mig. Tänk att utvecklingen har gått så fort.
Postat av: ullrika
jodå. visst är det så. men, bara för att det var annorlunda förr betyder det ju inte att det med bestämdhet var bättre, eller hur! jag skulle aldrig våga låta mitt barn leva som vi gjorde ;)
å det allra största problemet är väl att när vi trillade och bröt armarna av oss behövde vi inte sitta i kö på primärjouren en halv dag...
sorry, nu känns det som jag är helt neggig. det är jag inte, har bara en sån där motvalls-kärring-dag känns det som. förlåt! skojigt inlägg var det iaf!
Trackback
