Dagens Eko

.. över till Wordpress och min nya blogg.

Jag har fått över mina gamla inlägg och kommentarer men inte bilderna. Men för mig så gör det inte så mycket då jag inte bloggar med så mycket bilder. Den som vill se bilderna, kan ju se dom här.

HOPPAS NI VILL FÖLJA MED MIG !!!

.. bloggen till Wordpress.

Har skapat ett konto där och nu håller jag på att laborera med hur jag ska kunna importera mina gamla inlägg, kommentare och bilder dit. Hittills så ligger alla inlägg och kommentarer där dom ska, men bilderna är det värre med.

Anledningen till en ev flytt? Jag har lessnat på krånglet teknikmässigt här på blogg.se. Allt som oftast får man felmeddelande när man kommenterar osv. och jag har helt enkelt tröttnat.

Lunchen tog slut på tok för tidigt idag. Var så underbart att vara ute och gå. Solen skiner, himlen är blå med tunna moln, ungarna tjoar och fnittrar i pulkabacken, fåglarna kvittrar och det är alldeles, alldeles perfekt temperatur ut. Håller sig runt nollan och hamnar man i läläge mot en vägg så värmer solen så gott på kinderna.

Det blev dock inte ett enda köp av semla på lunchen. Var fler än jag med samma idé och så angelägen är jag inte att få äta semla så jag står och köpar i låååååånga köer. Har läget lugnat sig när jag är på väg hem sen, så ska jag göra nya försök.

Vad har ni hittat på på lunchen? Ska ni äta semla idag?

Nu ska jag ut på lunch, köpa mig semla eller två. Kan bli en till lunch och en till kvällen. Får se vad jag hittar och vad det kan kosta.

Väl hemkommen efter jobbet så vilade det inga halta löss här inte.

Väskorna är mer eller mindre upplockade och den tvätt som finns har hamnat i badrummet  för att få sig en omgång i tvättmaskinen. Har ju turen att få tvätta största delen av innehållet i våra tvättpåsar på plats hos Kramgo, så man slipper tvätta så mycket hemma.

Inte klokt vad prylar och kläder man har med sig. Visst, det går säkert att packa lättare än vad jag gör, eller rättare sagt jag vet att det går. Men skulle det hända en olycka eller två för Mini så vill jag inte stå där utan ombyten. Gäller både kläder innanför skidåkarkläderna och även en extra omgång skidåkar-/varauteisnönochleka- kläder. Plus att vi är stallslavar ;) med och då vill jag ha stallkläder.

Sen tar ju skidkläder, pjäxor, hjälmar, ryggsäck med termosar mm (för matsäcksmat mm) plats. Mer än vad man kan tro. För att sen inte tala om leksakerna Mini vill ha med sig. En del av dom är jag skyldig till - för jag tog med några spel så vi kunde roa oss med på kvällarna, om så skulle vara.

Men nog om det. Allt är nu på rätt plats (ja, när allt är tvättat) och jag längtar redan tills vi kan göra om skidåkarresan.

... då var man på plats igen.

Kan ju inte ens med den vildaste fantasin påstå inspirationen har infunnit sig direkt. Klev upp direkt när klockan ringde i morse, för annars så hade jag aldrig tagit mig ur sängen.

Dagen har mest bestått i att sortera upp i posthögen som legat över mitt skrivbord. För posten kan tydligen inte sorteras om jag inte är på plats.

Sitter mest och stirrar ut genom mitt fönster och bara vill iväg till nån skidbacke eller två när jag ser den härliga snön som tagit Stockholm i sin famn.

Vad gör ni idag?

Nu är Mini och jag hemma igen efter många härliga dagar i skidbacken och hos goda vännerna. Mini är nu en fullfjädrad glidare och bemästrar dom röda backarna och åker ifrån morsan så det står härliga till. Magarna våra är fulla av den godaste maten vi har blivit bjuden på, på länge.

Vädret har väl inte varit det allra bästa, men vi har haft det hur bra som helst i alla fall. Har vi inte varit i skidbackarna och åkt så har vi varit stallslavar och små stallslavar har fått till belöning att välja valfri häst att rida på, vilket hon även det har gjort med bravur.

Summa sumarum en helt otroligt vecka, igen. Som fick sig ett litet annorlunda avslut än tänkt och brukligt. Vi vet också nu hur det ser ut på en akutmottagning ;) Vem, vad och varför - det förtäljer jag inte här, men inget dödligt eller gips är det i alla fall frågan om.

Ska försöka läsa ikapp mig på era bloggar, kära bloggvänner!

.. från mig och Mini.

Vi har hunnit avverka en dag i skidbacken och Mini har haft sin skidlektion. Märks att det är ett tag sen, läs 1 år sen, vi gjorde sådana här övningar. Vi blir lika bortskämda av våra vänner i vanlig ordning, mat klart när vi kommer hem - osv.

Mini ligger fortfarande kvar i sin säng och samlar krafter inför dagens övningar och jag, ja vad ska gör jag. Jo,  jag ska börja förbereda frukost och matsäck. Kramgo är ute med hunden deras och ska äta med oss när hon kommer åter, vilket borde vara ganska så snart.

Tjingeling, utan gips och bandage.

... skidåkning, eller nåt.



Vet inte hur mycket tillgång det kommer att bli till internet medan jag/vi är i väg och svänger våra skidor i pisten.

Kommer åter senare om nån vecka eller så, om det inte blir förr för upphittad internetlina.

08a till trots så vet jag att inte äta gul snö ;)

.. när man öppnar påsen på vägen hem från affären för man är så där övergroteskt sugen på ostbågar?

JO, man tappar den ena skinnvanten, den bästa vanten man har investerat i någonsin. En vante som bara är så där once in a lifetime skön, go, varm underbar. Så man FÅR vända tillbaka och gå i stor sett hela vägen tillbaka mot affären innan man påträffar den igen och håller på att göra om samma sak när man är på väg hem.... IGEN

Do I feel lucky?

... ja alltså som Alla hjärtans kommersiella dag, har jag tillbringat med att tvätta, plocka, packa ihop och fixa inför vår vinterlovsvecka. Har varit iväg på en längre promenad med min dra-maten och bunkrat lite av det vi ska stå för i matväg. Mer om det i ett annat inlägg.

Jag och Mini åker imorgon till dom svenska daliska alperna igen. Årets veckopina av ömma ben och andra muskler som jag har glömt bort jag har, efter timmar av skidåkning. För den som inte vet, så är det till Orsa och Grönklitt vi ska, igen. Varför frångå vinnande koncept?! *fniss*

I vanlig ordning så är vardagsrum och hall lika stökigt och oorganiserat som taikonläger. Saker, kläder, väskor, hjälmar i en salig röra. Säkerligen så har jag packat på tok för mycket, i alla fall till Mini. Men hellre det än att stå där utan. Allt är inte packat i väskorna än så länge, utan i prydliga högar (nåja relativt i alla fall) i soffa, på golv och i säng.

Men jag lovar och vet, att innan det är dags att packa in allt i bilen imorgon så är  allt på rätt plats. Och det jag/vi har glömt, har vi glömt och kan till 97% vara utan. Annars så vet jag Kramgo med Älskling hjälper till att fixa det med.

.. hela dagen lång!!

Håller på att sortera upp och arkivera en mängd handlingar och andra papper för att kunna lämna ett prydligt rum och skrivbord nu när jag ska iväg på semster till dom svenska daliska fjällen. Många av handlingarna är på ohålat papper så mitt hålslag för stora tjocka dokument har gått för högtryck.

Mmm, på högtryck tills för en liten stund sen då jag med lite våld fick pressa ner "armen" för att komma igenom akten jag höll på med. När jag i sista stönsucken slänger mig ner över hålslaget och äntligen får pappret perforerat med hål som jag vill ha det, lossnar bottenplattan. *SUCK*. Ut över skrivbord, golv och mig och ett par ställen till, minst - är det en mindre sjö av konfetti-á la hålslag

Så nu är mitt städade tomma rena skrivbord och rum fyllt med konfetti, små djälva pappersringar överallt och det är nästan lögn och helvete att få bort dom. När jag tror jag har förpassat den sista papperssmulan i papperskorgen, ja då dyker det upp en konfettiarmé någon annanstans. Från ett ställe jag inte kan förstå hur det har kommit konfetti dit, för det hela är så ologiskt.

HIPP HURRA - nu fick jag min första motgång, fredagen den 13 som det så fint är.

.. blommor och choklad eller andra presenter på Alla hjärtans dag som inträffar i morgon lördag rekommenderar jag er att stödja Hjärtebarnen, barn med hjärtfel. Kolla in här vad du kan lämna bidrag till.

Ett friskt hjärta får leva längre..

Undrar om man ska våga sig på några extravaganser en dag som denna eller om man ska krypa ut efter väggarna för att undvika ve, spe och olycka och motgångar.

Nu i skrivande stund så har jag inte märkt av  att det är fredag idag, ej heller att det är den 13:onde dessutom. Kanske är min otur att det inte inträffar något oturligt för mig.